Liam's beräknade födsel


Vecka 38 (37+0) vs idag ♥
 
Idag var den dagen som Liam beräknades att titta ut, dagen jag så länge hade längtat efter. Så chocken när vattnet gick den 5/3 och han tittade ut den 6/3 var rätt stor. Jag trodde jag skulle sakna magen, verkligen jätte mycket. Men de gör jag inte, för jag har min lilla karatekid på utsidan att pussa på och älska. Idag är dagen jag räknade ner till och längtat så himla mycket efter, dagen jag hoppades på att få träffa min älskade son. Och de fick jag, så idag har vi spenderat genom att mysa, ta en långpromenad och bara njuta av varandras sällskap (dvs Liam har varit extra hungrig och velat vara med mig :D).
 
 




Min graviditet med Liam


Tänka sig att lillen redan är här, hur sjukt är inte det? Och så glad jag är att jag faktiskt fotade magen varje vecka från vecka 12.Så tänkte sammanställa lite hur min graviditet har varit, så jag dels kan gå tillbaka och se en av de coolaste resorna jag har gjort i mitt liv, let's begin!!
 
Dagen då allt började var den 21 Juli 2016. Hade en konstig feeling i min kropp, något som inte stämde. Och då fick jag det, de oväntade plusset på stickan!! 
 
13 September fick vi äntligen se vår lilla skatt. Det var på Mamma mia i stockholm och vi gjorde vårt kubtest. Att se den där lilla 5 cm sprattlande krabaten var livet... De var så jävla häftigt, och varken jag eller Niclas kunde förstå att vi i Mars året därpå skulle bli föräldrar.
 
4 Oktober lyckades jag boka in vårt rutinultraljud, och de bästa var att jag lyckades boka in det till Niclas födelsedag. Att vi för en andra gång skulle få se vårt barn, och veta kön, just på den blivande pappans födelsedag.
 
22/23 Oktober kände jag de första buffarna från vår lilla karatekid ♥
 
26 Oktober hade vi vårt rutinultraljud, en frisk och kry liten pojke visade stolt upp sig. Vår lilla Liam ♥
 
28 December fick jag beskedet att jag var godkänd att få gå på graviditetspenning, från början av december började jag få problem med foglossning och illamående i arbetet vilket resulterade i en halvtidssjukskrivning. Jag var överlycklig och kunde äntligen börja njuta av slutskedet på graviditeten.
 
17 Januari blev vi med vagn, en Emmaljunga Super Viking, kunde inte vara mer nöjd med utseendet, körförmågan osv. Men de återstår att se hur länge de håller ;)
 
28 Januari förevigades jag med magen av en fotograf, bästa valet jag gjort då jag själv aldrig tog några andra bilder än de jag tog varje vecka!
 
30 Januari var spjälsäng fixad (målad och klar) och uppställd hemma, bäddningen var också färdig och Liam's rum började närma sig någorlunda inflyttningsfärdigt.
 
13 Februari sydde jag babynest till Liam, sjukt roligt att göra det själv och jag är mer än nöjd med det.
 
20 Februari åkte jag upp till förlossningen på grund av att jag fått en blödning och slemproppen gått. Liam mådde super bra som vanligt och jag ville mest veta varför jag blödde. En av barnmorskorna där trodde på förlossning inom 2 veckor.
 
1 Mars blev Liam's rum klart och jag började känna mig mer och mer redo för hans ankomst (som jag förövrigt trodde skulle dröja i varje fall någon vecka längre än vad den gjorde, klagar dock inte)
 
5 Mars gick vattnet och värkarbetet startade senare på dagen. Exakt 2 veckor efter att slemproppen gick.
 
6 Mars klockan 00.19 föddes en helt perfekt och underbar liten son, vår älskade Liam Noah ♥




Liam Noah, han är här!


Helt sjukt hur fort de gick, och i vecka 37+2, så precis fullgången ❤ Allt började i söndags, jag vaknade runt 7.40 av att jag behövde kissa, gick och kissade och sen så när jag la mig i sängen igen så kände jag hur varmt och blött de blev, mitt vatten gick. Ringde förlossningen och fick en tid vid 11, så började städa och boa hemma, går vattnet har man sin bebis inom 2 dygn... Saker behövde bli klara. Åkte upp till förlossningen där de blev bekräftat att de var vattnet som gått (som om sipprandet inte var nog med bevis för mig, haha). Tog en promenad med mina föräldrar, sen åkte jag och mamma till Ica och handlade allt som jag skulle fått på min babyshower som är på lördag ;) Började få lite små värkar då, väldigt oregelbundna och inte jätte smärtsamma. Sen hem och började småfixa, värkarna blev värre och värre... Vid en 17 var dom så illa att jag var tvungen att huka mig och verkligen försöka andas igenom dom, trodde jag skulle kräkas. Vi var på förlossningen runt 6 tiden där de visade sig att jag var öppen 6-7 cm!! Kräktes igenom värkar innan jag fick den underbara lustgasen, hög som ett hus blev jag och smärtan var helt plötsligt inte lika svår. Sen fick jag EDAn, åh herre min skapare vilket underbart skit de är. All smärta försvann och jag kunde slappna av mer, dock så började det trycka på som fasiken och höll på med det i ca 2-3 timmar om jag inte missminner mig (var som sagt väldigt hög). Krystandet tog kanske en halvtimma och det var seriöst något av det värsta jag har varit med om i mitt liv!!! De gjorde så jäkla ont och hur mycket jag än ville vara tyst gick de inte att inte vråla rätt ut!! Inte ens lustgasen räddade mig, de enda den gjorde var att jag hade något att hålla i och något att fokusera på när det blev som jobbigast.

00.19 kom det ut en fullt frisk pojke, 47 cm kort och 2765g lätt. Helt perfekt. Tog bröstet på en gång gjorde han också vilket resulterade i en väldigt mätt och nöjd pojke från start. Han låg hos mig första timman, vi fick fika i form av mackor och en super god dricka vilket jag tryckte i mig eftersom jag inte hade ätit på hela dagen. Sen kom jag upp rätt fort efter det, slängde av mig rocken och på med mina egna kläder, bad även Niclas ta en bild på den fina slangen jag hade i ryggen, man måste ju ha något minne från bästa bedövningen. Något bra också var att jag inte sprack över huvudtaget, så jag hade inte direkt ont i den regionen och har sen direkt efter kunnat gå på toa, gå normalt, sitta osv. Helt toppen. Vi fick ett rum på BB runt en halv 4-4, otroligt skönt att få landa lite i sin egna bubbla och att jag och Niclas fick vara i fred. Sov dock inte mer än 30 minuter under hela den natten, kunde inte göra annat än att ligga och kolla på vårt lilla mirakel ❤

Vaknade väldigt pigg efter min 30 minuters sömn, adrenalin delux? Niclas låg fortfarande och sov så jag passade på att hämta lite frukost åt oss, mådde trotts allt otroligt bra och kände mig väldigt pigg. Sen spenderade vi hela dagen i princip med att bebismysa och jag fick sova lite. Små kontroller gjordes under dagen, mest frågor om amningen som fungera bra. De enda är att denna lilla bebis sover typ hela tiden och inte vill äta om han inte blivit lite grinig, vilket han kan bli på skötbordet, men första dagen fick han bestämma själv då de är vanligt att dom knappt äter under dagen om de har ätit från start.

Dag nummer 2 började man förstå mer att de lilla knytet var ens egna mirakel. Han är sååå liten. Vi hade kontroll hos läkare med honom och han blev godkänd utan problem, fina lilla killen ❤ Niclas var iväg lite under dagen, fixade saker inför hemfärd osv. Och vid 17 tiden fick vi veta att jag skulle vara tvungen att byta rum... Och dela rum med någon annan. Detta resultera i att Niclas inte fick stanna kvar, och stressen bara flög upp inom mig... Kände bara hur allt blev extra jobbigt, ville inte spendera sista natten utan Niclas. Men hade inte så mycket annat val, han var tvungen att lämna oss vid 21 tiden och vi gick in i rummet... 
 
Sov sammanlangt kanske 1½-2 timmar under natten. Men vid halv 9-9 kom en barnmorska in och vi skulle göra de sista kontrollerna och proverna innan hemgång. Liam blev 100% godkänd ❤ Niclas kom och hämtade oss och vi åkte hem, men ska tillbaka på återbesök på fredag. Väl hemma släppte all stress, jag började med att diska och plocka lite och sen bytte blöja på lillen. Han fick äta och sen gick vi och la oss, vilket var helt underbart efter en natt med dålig sömn och psykisk påfrestning. Vaknade typ en timma senare (och vaknade då till att Niclas hade somnat på babynestets ena kant, nedtittandes mot lillen) och jag var sjukt utvilad, men med sååå spända och ömma bröst så tog en vaaaaaaarm dusch och sen tillbaka för att mysa resten av dagen med min fina lilla familj ❤
 
Nu ska jag byta en smutsig blöja, smattrat på fint i den söta lilla rumpan. Sen så blir det att slappa framför tvn tills man kan gå och lägga sig, imorgon är det också bara mys inplanerat ❤